Omvårdnad.se - Svensk sjukvård behöver omvårdnad

Till dig som tar beslut om människors liv och hälsa
De flesta beslutsfattare inom svensk hälso- och sjukvård vet inte vad begreppet omvårdnad innebär. Hör du till dem? I så fall saknar du förutsättningar att ta beslut som främjar vårdkvalitet och patientsäkerhet. Bristen på kunskap om god omvårdnads betydelse för kvaliteten och patientsäkerheten är den enskilt största orsaken till den svenska vårdkrisen.

Till dig som är sjuksköterska och arbetar med omvårdnad varje dag
Omvårdnad är ett eget kompetensområde. Omvårdnad är också sjuksköterskans roll och ansvar. Precis som omvårdnad är en förutsättning för patientsäkerhet är också vårt yrke en förutsättning för att patienterna ska få den vård de har rätt att förvänta sig. Ett problem med omvårdnad är att vårdens beslutfattare och anslagsgivare inte vet vad begreppet innebär och har för betydelse för patientsäkerheten.

Till dig som är patient och är beroende av en fungerande sjukvård
Som patient och närstående har du rätt att förvänta dig omvårdnad av hög kvalitet. Omvårdnad som innebär att du tas om hand på rätt sätt utifrån dina behov och förutsättningar, som gör att du får möjlighet att samarbeta med dem som har i uppgift att sätta dig som patient högst och främst.

Omvårdnad.se
Kampanjansvarig: Jon Landquist
Ordförande: Ami Hommel

Svensk sjuksköterskeförening
Baldersgatan 1
114 27 Stockholm
Organisationsnummer 802002- 9842

Integritetspolicy
Policy för cookies

Sprid ordet!
Som sjuksköterska kan du dela ut informationsmaterial där du jobbar eller studerar, vara med och diskutera omvårdnadsfrågor på informationsturnén, uppvakta dina lokala politiker… Klicka här och anmäl ditt intresse genom att mejla namn och kontaktuppgifter så får du mer information längre fram. Var med och bli en del av vårdens viktigaste fråga!

”Svensk sjukvård behöver omvårdnad” är en kommunikationsinsats på initiativ av Svensk sjuksköterskeförening, en ideell professionsförening som företräder kunskapsområdet omvårdnad och främjar forskning, etik, utbildning och kvalitet inom vård och omsorg

Är du sjuksköterska och inte redan medlem i Svensk sjuksköterskeförening? Skicka ett mejl till info@swenurse.se eller besök www.swenurse.se.

All omvårdnad ska ske i partnerskap med patienten utifrån dennes behov, möjligheter, förståelse och livshistoria.

Inför personcentrerad vård. Det innebär att sjuksköterskan sätter personen i behov av vård i centrum i stället för sjukdomen och att personen blir en värdefull och jämbördig partner i vården och omsorgen. Personens egen berättelse och beskrivning av sina behov har lika stor betydelse i planering och genomförande av vården som de professionellas bedömningar. Sjuksköterskan ska underlätta för personen att leva det liv hen vill leva, trots sjukdom och ohälsa.
Personcentrerad vård förutsätter partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Partnerskap: En ömsesidig respekt för varandras kunskap, å ena sidan patientens och närståendes kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, och å andra sidan professionernas kunskap om vård, behandling och rehabilitering. Patientberättelse: Utifrån patientens egen berättelse om sitt tillstånd och övriga undersökningar planeras vård, rehabilitering och omsorg gemensamt. Dokumentation: Överenskommelsen skrivs ner i en hälsoplan som förs in i patientens journal.

Omvårdnad är komplext, det krävs kontinuitet och en helhetssyn på patientens hälsa. Därför ska omvårdnad inte delas upp och utföras på löpande band.

Sjuksköterskan har ansvar för att bedöma personens tillstånd och behov samt vilka omvårdnadsinsatser som behövs.
Andelen sjuksköterskor måste vara tillräckligt hög för att sjuksköterskan ska kunna ta ansvar för att i partnerskap med patienten bedöma, planera, utföra och utvärdera omvårdnaden.
Helhetssyn på patientens hälsa förutsätter möjlighet att bygga upp en relation med patienten då omvårdnad förutsätter både en relationsaspekt och sakaspekt.
Eftersom patientens behov varierar kan en till synes enkel arbetsuppgift vara mycket komplex. En sakorienterad vård innebär att omvårdnaden delas upp i olika moment med olika svårighetsgrad, där vissa delar anses kunna utföras av personal med lägre kompetens. Ett exempel är att hjälpa en person att äta, något som kan tyckas vara en enkel omvårdnadsåtgärd. Men patienten kan vara svårt sjuk och behöva hjälp att äta eller ha svårt att svälja. Dessutom kan patientens tillstånd variera och det är sjuksköterskan som har ansvar för att bedöma och tolka patientens status. I teamet avgörs vem som utför omvårdnad utifrån patientens tillstånd.
Kontaktsjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan. I uppdraget ingår bland annat att vara tillgänglig, informera, göra bedömningar, åtgärda antingen själv eller förmedla kontakt med andra yrkesgrupper, följa och ge stöd vid normala krisreaktioner. Kontaktsjuksköterskor finns i dag inom cancervården men de behövs inom fler områden.

Kunskap om vad omvårdnad är och betyder för säker vård ska finnas hos vårdens beslutsfattare och anslagsgivare.

I alla nationella kunskapsstöd, riktlinjer och kvalitetsregister ska hög omvårdnadskompetens finnas med.
Inga nationella kunskapsstöd, riktlinjer eller kvalitetsregister ska utarbetas utan hög omvårdnadskompetens.
Disputerade sjuksköterskor krävs i forskningsråden för att bedöma ansökningar och fördela anslagen som avser omvårdnad.

Alla verksamheter där omvårdnad ges ska ha sjuksköterskor och antalet specialistsjuksköterskor ska öka.

Andelen sjuksköterskor ska vara relevant för en god och säker vård. När sjuksköterskor får fler patienter att ansvara för ökar riskerna och fler vårdskador inträffar. Högre utbildningsnivå, längre yrkeserfarenhet och närvaro av specialistkompetens förbättrar patientsäkerheten.
Antalet specialistutbildade sjuksköterskor måste öka kraftigt. I dag är cirka 45 procent av sjuksköterskorna specialistutbildade jämfört med cirka 65 procent år 1995.
Det räcker inte med att enbart utöka andelen utbildningsplatser för specialistutbildningen. Vården måste också lyckas rekrytera och behålla specialistutbildade sjuksköterskor.
Arbetsgivare måste efterfråga och ta tillvara specialistutbildade sjuksköterskors kompetens och skapa goda karriärmöjligheter.
En hög kvalitet i specialistutbildningen av sjuksköterskor kräver statlig reglering och samverkan mellan lärosäten.
Andelen sjuksköterskor på särskilda boenden där de mest sjuka bor, med stora och komplexa omvårdnadsbehov, måste öka.
För att kunskapsbaserade åtgärder ska implementeras i verksamheten behövs sjuksköterskans kompetens.

Sjuksköterskekompetens ska finnas i varje vårdteam där omvårdnad ges.

Omvårdnad är sjuksköterskans ansvars- och kunskapsområde och därför är sjuksköterskan inte utbytbar mot andra yrkesgrupper.
Sjuksköterskekompetens krävs i teamet för att patienter ska få rätt omhändertagande, snabb behandling och för att minska vårdköer.
Sjuksköterskekompetens krävs för att förebygga vårdskador.

Inga vårdenheter utan sjuksköterskor.

Stäng avdelningar inom slutenvården som saknar sjuksköterskor och öppna inga nya. Entydig forskning (även från svenska sjukhus) visar att det finns ett tydligt samband med högre dödlighet ju fler omvårdnadsaktiviteter som uteblivit till följd av låg sjuksköterskebemanning.

I vårdens alla verksamheter där omvårdnad ges ska det finnas chefer som är sjuksköterskor.

Första linjens chefer ska ha hög omvårdnadskompetens och ansvara för utvecklingen av omvårdnad, implementering och kompetensutveckling.
Inom öppenvård där chefen inte är sjuksköterska ska det finnas en sjuksköterska med ansvar för omvårdnadsutveckling.
Första linjens chefer ska ha ansvar för att öka den kliniska användningen av forskningsresultat.

Sjuksköterskor med mandat ska finnas på samtliga beslutsnivåer i hälso- och sjukvården.

Det krävs en beslutslinje för omvårdnad med befogenheter och mandat på alla nivåer. En stabsfunktion i ledningarna räcker inte.
I högsta ledningen behövs en sjuksköterska med hög omvårdnadskompetens som deltar i beslut som påverkar organisationens visioner, mål och prioriteringar.
Chefer för omvårdnaden på samtliga nivåer ska stödja det patientnära omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskor på alla nivåer ska medverka i och ha mandat för till exempel utveckling av lokala vårdprogram, säker vård och kvalitetsutveckling av omvårdnad.

Beslutsfattare och anslagsgivare inom hälso- och sjukvård ska prioritera forskning med och för patienten.

Anslagen för projektmedel till omvårdnadsforskning via de statliga forskningsråden måste öka.
Statens forskningsråd behöver göra breda tematiska utlysningar som involverar omvårdnadsområdet.

Kunskap om hur hälsa främjas och sjukdom förebyggs ska ingå i alla utbildningar på grund- och avancerad nivå för sjuksköterskor.

Kunskap om förhållanden i samhället som påverkar hälsan samt kunskaper i att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande behövs i utbildningarna.
Kunskap om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ska ingå i utbildningarna.
Interprofessionellt teamarbete i hälsofrämjande arbete behöver tränas i utbildningarna.

Svensk sjukvård
behöver omvårdnad

Bristen på kunskap om god omvårdnads betydelse för kvaliteten och patientsäkerheten är den enskilt största orsaken till den svenska vårdkrisen!

Svensk sjukvård mår inte braSe filmen om hur vi kan göra vården friskare

Det måste finnas omvårdnadskompetens på vårdens alla beslutsnivåer – från vårdteam till sjukhusledning!

Följ oss på sociala medier

Därför ställer vi krav!

Hög omvårdnadskompetens innebär större möjligheter att skapa en säker vård med hög kvalitet. God omvårdnad resulterar i färre vårddagar, lägre kostnader och ökad patientsäkerhet.

Svensk sjukvårdbehöver omvårdnad